Den svenska dameliten tävlar i en cup som är anpassad för ett betydligt större startfält än vad som är aktuellet. Enkla grepp kan skapa en intressantare cup menar Cyclesport.se´s skribent. – [no link]
– ::: SWE Cup XC är inte anpassat för den verklighet som sporten lever i. Poängskalan premierar 64 åkare per lopp i en cup där största elitklassen har totalt 46 utövare. I damklassen är det t.o.m. så att den som bara ställer upp i alla deltävlingar kommer som sämst tvåa totalt, även om man är sist på alla deltävlingar.
Det är ofta en utmaning att skriva om den nationella MTB-cupen, SWE Cup XC, på ett rättvist och intressant sätt. Detta gäller i synnerhet de klasser som få startande, således inte herreliten.
För en tjej som vill satsa på XC-cupen och visa sponsorer att man kan hamna långt fram i den sammanlagda resultatlistan så gäller bara ett enda prestationsmål; gå imål på samtliga deltävlingar. Detta enda mål hade vid årets cup givit ensammanlagd andraplats, även om vederbörande blivit sist i samtliga deltävlingar.
Låt oss titta lite på siffrorna som ligger till grund för årets slutresultat i damcupen omfattande sex deltävlingar:
Totalt antal deltagande individer med minst ett resultat: 10
Antal cyklister som kom i mål på samtliga deltävlingar: 1
Max antal cyklister i mål på en enskild deltävling: 6
Minsta antal cyklister som kom i mål på en enskild deltävling: 2
Poängskalan: går från 100 – 2 för platserna 1-64, därefter en poäng till samtliga som kommer i mål.
Förstaplatsen på samtliga deltävlingar i år gav 100+25+150+150+100+100=625 poäng
Sistaplatsen på samtliga deltävlingar i år gav 74+14+98+111+69+88=454 poäng
Slutligt cupresultat:
1 Snihs: 512 poäng (6 deltävlingar)
2 Edvardsson: 452 poäng (4 deltävlingar)
3 Berglund: 275 poäng (3 deltävlingar)
4 Erlandsson: 220 poäng (2 deltävlingar)
5 Ferner: 209 poäng (3 deltävlinhgar)
6 Olsson: 198 poäng (3 deltävlingar)
7 Thelberg: 150 poäng (1 deltävling)
8 Kanerva: 98 poäng (1 deltävling)
9 Tyllman: 90 poäng (2 deltävlingar)
10 Öberg: 83 poäng (2 deltävlingar)
Att summera siffror ger ofta ett snabbt och enkelt resultat på huruvida en poängskala återspeglar den spänning och utmaning som arrangören av en cup vill erbjuda sina deltagare, sin publik, media och sponsorer.
Dessa siffror ger oss följande slutsats:
1. Det räcker att komma i mål sist på samtliga deltävlingar för att bli tvåa totalt
2. En sistaplats på deltävlingen i Borås är mer värd än en seger på fyra av deltävlingarna
3. En seger i elimineringsloppet i Hjo ger ca en tredjedel av vad sistaplatsen normalt ger på övriga deltävlingar
4. Cupen har inte tillräcklig status vad gäller förmågan att attrahera cyklister som vill och kan köra hela cupen.
5. Poängskalan är anpassad efter ett betydligt större startfält än vad vi ser inom dagens SWE Cup XC.
Hur kan man göra för att få en spännande och attraktiv cup?
Det finns många element som gör en cup attraktiv. Att tävlingarna och tävlingsarenan syns inför en stor skara åskådare eller följare i media är naturligtvis grundbulten för att cyklister skall få sponsorer och ha råd att komma till tävlingarna. Hur det går till lämnar vi därhän just nu och tar istället fokus på enkla grepp i poängskalan.
Om man bara tittar på den summerade platssiffran dividerat på antal starter så skulle tabellen ha följande utseende:
1. Berglund: 1 (3 starter)
1. Thelberg: 1 (1 start)
3. Erlandsson: 2 (2 starter)
4. Edvardsson: 1,75 (4 starter)
5. Snihs: 2,5 (6 starter)
…att räkna på detta vis premierar varken deltagande eller differentierar mellan större och mindre lopp. I dagens befintliga poängskala så ges fler poäng till etapplopp och färre till elimineringslopp.
Det är viktigt att anpassa poängskalan efter det antal utövare som sporten har. Siffrorna visar tydligt att det är 10 deltagare totalt, ingen tävling i år har givit poäng till fler än sex åkare. En poängskala med sex poängplatser (XCO/XCE:10-7-5-3-2-1 – Etapplopp: 15-10-8-5-3-2) hade givit en näst intill lika slutställning, dock med den skillnad att cupens slutställning skulle varit mer oviss intill sista tävling, dvs. bibehållen spänning kring slutresultatet samt att prestation ger mer poäng än enbart deltagande. En sistaplats på varje deltävling hade givit 20 poäng (sammanlagd 5:e plats) som slutsumma och förstaplserna hade varit värda 60 poäng.
1. Snihs: 42 poäng
2. Edvardsson: 39 poäng
3. Berglund: 35 poäng
4. Erlandsson: 18 poäng
5. Thelberg: 15 poäng
6. Ferner: 13 poäng
7. Olsson: 11 poäng
8. Tyllman: 5 poäng
9. Kanerva: 2 poäng
10 .Öberg: 3 poäng
Vänd på poängskalan:
Dagens poängskala ger poäng uppifrån och ner. Det gör att oavsett om det är två eller sex startande så får segraren samma antal poäng. Om man istället gav poäng nerifrån och upp i poängskalan, dvs. om det är fyra startande så delas endast de fyra lägsta poängen ut, inte de fyra högsta. Då hade en tävling med fler startande varit värd fler poäng. Det betyder att arrangörer som jobbar ihop större startfält får viktigare tävlingar. Då hade tabellen haft följande utseende:
1. Snihs: 27 poäng
2. Berglund: 23 poäng
3. Edvardsson: 23 poäng
4. Thelberg: 15 poäng
5. Erlandsson: 10 poäng
6. Ferner: 10 poäng
7. Olsson: 10 poäng
8. Tyllman: 3 poäng
9. Kanerva: 2 poäng
10. Öberg: 2 poäng
Med detta sätt att räkna så får slutställningen ett annat utseende. Det faktum att större startfält ger fler poäng ger även utrymme för en mer omfattande poängskala. Summan av sistaplatserna är alltid samma som antalet deltävlingar, +1 poäng för etapplopp. Vid årets cup hade sistaplatserna givit totalt 8 poäng, en sammanlagt åttondeplats om man kört alla deltävlingar. Summan poäng för seger hade varierat men för årets cup hade det varit 47, dvs. en större skillnad förhållandevis jämfört med dagens poängsystem.
Med en poängskala som varierar beroende av antalet startande så erhålls än mer spänning mot slutet av cupen, en faktor som förhoppningsvis kan ge ökat intresse både bland deltagare och följare av sporten.
Noterbart är att detta räkneexpempel enbart tar hänsyn till cyklister som gått imål. Poängberäkningen skall naturligtvis inkudera antal startande, dvs. att om sex cyklister startar men enbart fyra går imål så är det ändå sex poängplatser i loppet.
Sammantaget så kan man göra mycket med bara en poängskala. Att få fler till tävlingarna är naturligtvis det viktigaste incitamentet för att skapa intressanta tävlingar.
Granskningen av poängberäkningen i damcupen är gjord för att skapa lite tankar kring upplägget och förhoppningsvis förmedla lite tips till ansvariga för cupens struktur. Den är inte avsedd att förringa deltagarnas insats eller arrangörernas arbete, de är våra hjältar och det är arrangörer och cyklister som skapar cykelsporten.