Edwin Wilson. Foto: MA Speedwear Borås
STEENBERGEN, HOLLAND ::: 17-årige Edwin Wilson från Tranemo i Västergötland gjorde en fin insats när han i helgen fanns med långt fram i det stenhårda Westbrabantse pijl i Holland. Här är en rapport från Lännart Gustavsson som fanns med lagt i Holland.
Inga topplaceringar men att med liten internationell erfarenhet finnas med i etapplopp av den här klassen är hoppingivande inför 2007.
Motala AIF som var ansvarig för den här tävlingen startade med 100% 17-åringar vilket var tufft, man ska ha flyt för att klara det i internationella etapplopp men lyckades ganska bra. På den här nivån har få chans att klara en punktering eller vurpa. MAIF råkade ut för båda delar både nu och i sin inledning i våras i franska Lorraine.
Den sjätte upplagan av den här tävlingen gick i den södra delen av Holland, bara några mil från belgiska Antwerpen och med havet nära in på knutarna. Lägg därtill en envis blåst, öppna lantbruksmiljöer, tusen och en rondeller och holländska drempels (väggupp för att minska hastighet och billjud) och du får en klassisk holländsk tävling. På Eurosport ser det lätt ut men…
Första dagen inleddes med en katastrof för talangen Andreas Linden som råkade ut för en jättevurpa efter 25 km. Tyvärr trodde Andreas på ett större problem än vad verkligheten var, bakbromsen hade slagit i stenhårt mot bakhjulet! Vi drog bil nummer 18 och efter en längre språngmarsch i tron att det var punktering så gick tiden. Helt omöjligt att ordna. Exit Andreas.
Synd för i övrigt fanns laget bra med. Alla fanns med i den stora huvudklungan efter ett gott stycke arbete längre fram. Då är att märka att det kan vara nervöst att starta för första gången med 160 kollegor långt hemifrån.
Andra etappen var ett tempolopp. I stort sett två rakor och en mindre raka emellan. Fjolårets slutsegrare, holländske tempomästaren Martijn Keiser visade att han blir farlig även i år genom att vinna med tio sekunder före tvåan! Edwin hade en dålig dag och kom långt ned liksom de andra i laget. Bäste svensk, Robin Juhlin på en 87e plats.
Eftermiddagen fortsatte med ett linjelopp över 93 km. Den vanliga blåsten, rondellerna och guppen men de klarade Edwin så bra att han blev 19e man efter att elva cyklister gått loss på slutet. Nya punkteringar för de våra och helt omöjligt att komma tillbaka men den här gången på slutet av loppet. Världens kanske bästa juniorlag, belgiska AVIA tog nu en seger genom Sven Jodts, när en del av hans klubbkompisar körde tempo BM (seger för Ghyllebert…Avia).
Örebroaren Andreas Stillfors råkade ut för, dels punktering men även så lossnade sulan på cykelskon! Exit Stillfors!
Sista etappen över 4×30 km blev en riktig hårding. Ledartröjan på Keijser försvann när ett tiotal åkare försvann efter halva loppet. Avia (igen!) fanns med med två åkare och Klaas Lodewyck vann hela tävlingen genom att bli tvåa efter holländaren Stefan Vreugdenhil.
Robin Juhlin, Sebastian Olsson och Rickard Andersson räckte till halva slutetappen sedan hade vi bara Wilsson kvar på de avslutande varven som blev 44e man i slutresultatet, -6.43
Emellertid så kan MIF vara nöjda med helgen. Alla åkare gjorde en gedigen insats. Även arrangören var imponerad av vår vilja trots mycket oflyt! Mycket välkomna tillbaka! Det här är vad vi svenskar, på den här nivån, behöver för att klara oss mot starka nationer. Ut och kör! Det är inte bara tävlingen som är hård. Ombyte till en helt annan miljö kostar! Ledare, i ett rätt hyggligt sommarväder, var Jonas Olsson, Hans och Claes Andersson samt Lännart Gustavsson.